Blomqvist: ”Var ska vi byta om idag?”

Blomqvist: ”Var ska vi byta om idag?”

Förra veckan var det ett inslag på SVT om Vännäs HC och att de hade fått problem med mögel i ett omklädningsrum. Detta ledde till att tjejerna i föreningen var tvungna att flytta ur sitt omklädningsrum och in i en skrubb till fördel för killarna i föreningen som fick deras omklädningsrum. Skrubben tjejerna får byta om i har ingen dusch och är full med saker. Detta inslag väcker många minnen från hur det var när jag var liten och spelade ishockey. Jag spelade i ett killag med två andra tjejkompisar. I vår klubb var det en del tjejer som spelade och vi hade även ett damlag så där fick vi alltid omklädningsrum med duschmöjligheter. Det var när vi kom till andra föreningar som inte hade några tjejer som det såg annorlunda ut. Oftast var det bra och speciellt hos de klubbarna vi möte i serien när vi var små för de visste att det var tjejer i vårt lag. Det var oftast på cuper och när vi började spela i Göteborgsserien när vi blev äldre som det blev skrubbar och liknande. 

Bytte om i korridoren

Jag har bytt om i liknande skrubbar som tjejerna i Vännäs HC men jag har även bytt om mitt i en korridor för att det inte fanns något omklädningsrum och där tyckte tydligen motståndarlagets ledare att det var lämpligt att vi bytte om. Det var alltid en fråga som skulle besvaras innan jag och mina tjejkompisar i laget kunde börja göra oss i ordning, ”Var ska vi byta om idag?”. Oftast var det i domarrum och som sagt de klubbar vi mötte hela tiden visste om det och var förberedda. Jag kommer ihåg när vi skulle på cup en gång till Nittorp och jag var orolig om vi skulle få omklädningsrum eller inte och satt med understället på under kläderna 2 timmar i buss dit för att kunna byta om var som helst om det behövdes. Helt i onödan skulle det visa sig då Nittorps ledare sett att det var tjejer med i vårt lag och fixat ett omklädningsrum till oss. Det var ju även så att om det var tjejer i något av motståndarlagen så bytte vi om i samma omklädningsrum. Detta var lite stelt, antagligen mer stelt för den tjejen som var ensam då vi var tre stycken men ändå. Att komma in efter en match och förlorat och vara förbannad blir inte roligare av att du måste se din motståndare glad för att de har vunnit. 

Min moderklubb byggde senare ett omklädningsrum för damlaget och som skulle vara till för att alla tjejer skulle ha någonstans att byta om. Detta kan jag säga var en väldig trygghet och gjorde det roligare att spela ishockey. Jag hoppas att alla klubbar tänker på detta även om de själva inte har tjejer i sin förening så kan det vara så att motståndarlag har tjejer och att då ha ett omklädningsrum redo för dem gör att ni bidrar till en mer jämställd ishockey och en miljö där alla är kan känna sig välkomna.

 

Hanna Blomqvist
hanna@norrortssporten.se

 

Kommentarer

Kommentera